Med anledning av Coronaviruset skrev jag den 18/3 2020 en debattartikel som publicerades i Göteborgs-posten. Ett stycke klipptes bort pga max antal tecken. Här är hela texten ifall du missat min artikel, inklusive det bortklippta stycket som jag tycker är viktigt att ha med. Länken till artikeln finns i slutet av texten.
Det kan vara en utmaning för många att hamna i karantän. Än värre kan det bli för någon med psykisk ohälsa, det gäller både barn, ungdomar och vuxna. Jag har själv lidit av psykisk ohälsa och upplevt hur ofrivillig ensamhet påverkat mig negativt. Ensamhet kan trigga känslor av övergivenhet, nedstämdhet och otrygghet. Ens kontaktnät kan redan vara begränsat eller obefintligt och de få man har kontakt med är extra viktiga. Social samvaro är ett sätt att minska ensamhet och kan ge den lilla pausen man behöver för att orka med dagen. Det faller bort om man hamnar i karantän!
Vid en depression känner en del sig oönskade och som en börda för andra. Att hamna i karantän skulle kunna leda till att man tror sig ha fått ett kvitto på sin egen sanning att ingen bryr sig. Att vara ensam för länge kan förvärra depressionen och öka ångesten. Man har då ingen som kan hjälpa en att bryta en ond cirkel av negativa tankar och känslor och det kan kännas mörkt och hopplöst väldigt snabbt. Att få självmordstankar när ingen finns där kan bli livsfarligt!
En del behöver stöd med sin medicinering. Utan det kan man få utsättningssymtom eller förvärrade symtom av sin psykiatriska diagnos. Många går till öppenvården för att träffa en samtalskontakt. Den kontakten kan vara den viktigaste livlinan man nu blir utan. Det kan vara den enda personen som kan ge en verktyg att hantera de utmaningarna man tvingas möta.
Med vissa psykiatriska diagnoser saknar man sjukdomsinsikt och det är viktigt att någon annan hjälper en att t.ex. ta vid behovs medicin, följa en handlingsplan eller ta sig till psyk akut.
Barn och ungdomar kan möta ytterligare andra utmaningar. De är kanske vana vid att ha en assistent i skolan. Det kan byggas upp frustration och rädsla för att förlora den. En del har bara få vänner och utan dessa kan det bli tomt. Tristess kan leda till ökad rastlöshet, frustration och ilska. Strategierna de vanligtvis har i sin vardag kan bli begränsade och det kan kännas kaotiskt med ändrade rutiner.
Vi måste hjälpas åt för att minska riskerna för denna redan utsatta grupp! Om du är kollega, chef eller lärare men framför allt anhörig eller vän kom ihåg att inte bryta kontakten. Det är nu de behöver dig som mest!
Som anhörig eller vän kan man komma överens om att ringa en viss tidpunkt varje dag. Om du tidigare har pratat med personen om eventuella verktyg de kan använda sig av eller något du vet personen mår bra av, påminn om det! Döm inte utan validera och stötta och tala om att du finns och bryr dig. Det är bra att fråga om personen har självmordstankar. Det blir inte värre av att du frågar, tvärtom! Om självmordstankar finns, ta kontakt med vården! Om personen behöver stöd i att ta sin medicin, ring då dessa tider. Var vänlig och lugn och en god lyssnare.
Facetime är ett bra sätt att hålla kontakten. Det finns mycket psykisk ohälsa som inte syns på en men man kan få ett hum om någons mående när man kan se på ansiktsuttryck, kroppshållning och beteende för att upptäcka en akut försämring.
Man kan sms:a att man tänker på dem och att de är saknade. Påminn de om vilket arbete de vanligtvis utför och hur viktigt det faktiskt är så att de kan känna sig behövda och har något att se fram emot sen. Eller småprata i telefon om en trevlig händelse ni varit med om tillsammans för att prata om något helt annat, komma in på positiva tankar och rent av bjuda på ett gott skratt!
Personal inom psykiatrin behöver finnas tillgängliga på telefon efter behov. Personen med ohälsan behöver försöka hålla sig till sin handlingsplan och bibehålla rutiner.
Det talas om riskgrupper och man tänker på fysiska sjukdomar, nedsatt immunförsvar eller hög ålder. Men det kan bli stora risker även för personer med svår psykisk ohälsa om de skulle hamna i karantän. Den psykiska hälsan kan försämras så pass mycket att ett virus blir ett mindre problem i förhållande till det. Det kan inte nog betonas att vi behöver stötta och finnas där för varandra nu i dessa tider!
Rösten inifrån 